Hur mycket lyckligare blir man av pengar?

Även om pengar inte gör dig lycklig, så låter de åtminstone dig vara bekvämt miserabel.

-Helen Gurley

Hur mycket pengar du har ger en effekt på din psykologiska anpassning, det vill säga, på hur lycklig du är. Att pengar påverkar lycka har bevisats i ett antal storskaliga undersökningar. Det är det också fastställt att de psykologiska fördelar som mer pengar medför är olika starka på olika platser och i olika kulturer. Ändå har det visat sig vara svårt att reda ut hur och varför kulturerna skiljer sig åt. Vilka faktorer som är särskilt förknippade med lycka är inte klart; de befintliga resultaten är motstridiga och de tänkbara förklaringarna är många.

Den holländska professorn Veenhoven har undersökt sambandet mellan inkomst och lycka i 22 länder (World Database och Happiness, 1991). Han hittade starkare psykologiska fördelar i länder med lägre bruttonationalprodukt (BNP) per capita, alltså, ju fattigare land, desto viktigare blir pengar. Hans tes är att hög inkomst är mest lyckobringande när man lever i en kultur där det många har svårt att tillgodose till och med sina mest grundläggande behov.

Även om Veenhovens teori framstår som rimlig, så har en amerikansk psykolog vid namn Diener (Diener et al. 2010) haft svårt att bekräfta det mönstret. Diener gjorde en stor undersökning med stöd av ”the Gallup World Poll”, och fick in material från 132 länder runtom i världen. Resultatet visade att inkomst har större betydelse för rikare länder med högre BNP, precis tvärt emot vad Veenhovens studie visade.

Hur kan resultaten skilja sig så mycket?

Man kan anta att den saknade länken i förståelsen för förhållandet mellan inkomst och psykisk anpassning är religion och religiös tro.

Religiositet som fattigdomsbuffert
Religiösa läror betonar ju som bekant att livet inte handlar om pengar, utan om godhet och andlighet. Vi tror att det ger människor som har ytterst lite pengar en sorts psykologisk ”välmåendebuffert”, som gör att det inte anses vara något negativt att vara utan kontanta medel.

Religiositet som anti-rikedomsnorm
Dessutom förmedlar ofta religion en sorts anti-rikedomsnorm. Istället för att samla sina rikedomar är budskapet ofta att man osjälviskt ska dela med sig till andra av sina tillgångar. Det kan mycket väl tänkas att ett sådant ideal minskar de psykologiska fördelarna av av hög inkomst.

Resultat

Inkomstens effekt på lycka (se resultat i bilden nedan)

Vi fann att högre inkomst förutspådde bättre psykologisk anpassning. Dessutom såg vi att relationen mellan högre inkomst och psykologisk anpassning är lägre bland religiösa individer och inom religiösa kulturer.I länder där religion har mindre betydelse, som till exempel i Sverige, Tyskland och Frankrike, så var högre inkomst starkt associerat med psykologiskt välmående och lycka. I länder där religiös tro är en viktig del av kulturen så fanns inga entydiga tecken på att högre inkomst skulle göra människor lyckligare.

Har du frågor eller funderingar? Hör gärna av dig till [email protected]